om morgondagens miljöpolitik

Skiften är en intressant blogg som varje vecka tar upp nya aktuella frågor för debatt. Veckans tema, Grönt var det nya svarta, men sen då?, med frågan hur klimapolitiken kommer att utvecklas till år 2030 och vilken roll forskningen kommer att spela i framtiden, tilltalar förstås min förkärlek för gröna frågor.

Den miljöpolitiska agendan har ändrats över tiden. För drygt tio år sedan infördes miljöbalken för att genom lagar och styrmedel öka möjligheter och intresse för hållbarhetsarbete inom näringslivet. Då var det i första hand resursanvändning och kemikaliehantering det fokuserades på och klimatfrågan, som idag är den ofrånkomligt största miljöpolitiska frågan, nämns inte ens i propositionens inledning. Samtidigt har man kunnat se en förändring i mediernas hantering av särskilt klimatfrågan. Från att ha varit åtskiljda från andra reportage och i mångt och mycket hänvisade till Karin Bojs vetenskapssidor i DN har de allt mer integrerats i den vanliga rapporteringen.

Morgondagens miljöpolitik kommer i allt mindre utsträckning att vara just mijlöpolitik. På ett bra sätt. Min predikation, och därtill min förhoppning, är att miljöfrågor allt mer kommer att integreras i den vanliga politiken. Jag skulle vilja nämna ekonomi som jämförelse. Ekonomiska frågor är grundläggande för all annan politik. År 2030 kommer även miljöfrågor spela en så pass stor roll att de är en förutsättning för alla beslut som tas. Förhoppningsvis har vi tills dess även utvecklat någon typ av grön ekonomi som gör det möjligt att länka ihop ekonomiskt gynnsamma utmaningar med miljömässiga sådana.

Gällande forskningens betydelse för den framtida miljöpolitiken; i dagsläget krävs det mycket forskning och bra kommunikation från vetenskapens sida om vår miljö- och klimatpåverkan för att vi ska ha en gedigen vetenskaplig grund att stå på. Det vi vill ha är inte politiska miljöideologier utan kunskap och fakta som kan utgöra basen för långsiktiga beslut. Precis som inom ekonomi kommer det även i framtiden att presenteras rapporter med nya rön inom området, dessa kommer såklart att tas hänsyn till, men förhoppningsvis kommer vi om 20 år ha så pass bra koll på läget att miljörapporterna har förlorat lite av sin senationalism. De kommer att presentera ny fakta och nya mätningar, men de kommer inte att leda till några världsbildsomkullkastande nya rön.

Idag finns det flera tydliga exempel på att miljöfrågorna blivit mer av en tvärvetenskap. Bland annat kan nämnas ekonomen Klas Eklund som nyligen givit ut boken Vårt klimat som behandlar de ekonomiska modeller och möjligheter som avgör klimatfrågans framtid. Flera tecken tyder på att banden mellan ekonomi och ekologi blir allt starkare och att en grön BNP kanske kan bli en möjlighet i framtiden. Det är en förutsättning för den miljöinriktade politikens framgång att den inte ska behöva slåss mot andra samhällsviktiga åtaganden utan istället vara sträng sammankopplad med dessa.